Mikael Timm poängterar att Bergman redan från början hade en praktiskt tänkande sida. Han ville ha fulla salonger, 38 år gammal sätter han upp "Per Gynt" i Malmö med Max von Sydow, 28 år. Då tar han reda på när lokaltågen går, så att publiken skulle hinna med sista tåget. Enligt Timm: "Han läste recensionerna men ju längre bortifrån kritiken kom, desto mindre brydde han sig om den. Vad som stod i kvällstidningarna var viktigare än vad New York Times skrev."
Han byter bara genre, scen eller fru, ofta startar han det nya när pjäsen, filmen, äktenskapet håller på att ta slut, så det blir ett slags stafettövergång. Mönstret är tydligt och otroligt effektivt - för honom.
Läs med på DN.se >>