De vita bussarna … vad hände sedan … vad hade hänt … ?
Av Pia-Kristina Garde
”Jag får inte söka dem i askan. Jag måste förställa mig att de lever, att jag får återse dem. För annars blir jag vansinnig.” (W. Wasilewska)
I slutet av andra världskriget och under våren och sommaren 1945 kom det mellan 25 000 och 30 000 överlevande från de nazistiska koncentrationslägren till Sverige för att rehabiliteras. De flesta räddades hit av Svenska Röda Korset i de så kallade vita bussarna.
En del av dem svarade på enkäter eller blev intervjuade om sina erfarenheter under kriget och svaren publicerades i en bok: "De dödsdömda vittna" som 1945 gavs ut av Einar och Gunhild Tegen.
Titeln, Mina föräldrars kärlek, är tagen ur en intervju med en kvinna från Tjeckien. Hon är den enda överlevande i sin familj. Hon har inga fotografier kvar och på frågan om hon minns hur hennes föräldrar såg ut svarade hon:
– Jag ser dem ... en svag aning ... Jag lever på mina föräldrars kärlek.
Kontakt med författaren kan fås genom förlaget.
Mina föräldrars kärlek är på 182 sidor, illustrerad, limbunden och kan fås i bokhandeln eller direkt från Axplock
ISBN 978-91-85385-37-9