Elisabeth Grate ser det som en stor ära att en av förlagets författare har fått Nobelpriset – ”mest av allt vill man ju få ut sina böcker, det är ju därför man är förläggare” – och att hon hoppas att det ska innebära ett jättelyft för hela förlaget. Elisabeth Grate förlag startade 2002, och är ett familjeföretag i ordets rätta bemärkelse. Båda sönerna, Mathias och Christoffer, hjälper till, liksom hennes man Pontus som översätter och läser korrektur, och Mathias sambo Anna Nilsdotter som ansvarar för förlagets nyhetsbrev. – Hittills har vi gett ut ungefär 25 titlar, berättar Mathias Grate medan hans mor talar i telefon. Två av dem, Afrikanen och Allt är vind, har skrivits av Le Clézio, och en tredje, Raga, kommer passande nog ut på svenska redan om någon vecka.

Läs mer på SvD.se >>

Idag, 12 oktober, skulle Gösta Knutsson fyllt 100 år. Han skrev en barnbok om en katt, och boken började:
"Det var en gång en katt. Inte en sådan där märkvärdig långhårig katt med konstigt utländskt namn utan en vanlig svensk gråspräcklig kisse med skär nos..." Och nog var det så att den där mannen och den där katten till stor del var en och densamme. Gösta Knutsson var omvittnat snäll, intelligent, klurig och intellektuellt smårolig. Ungefär som Pelle.
- Vi hade ett så roligt liv, gjorde i stort sett allting tillsammans, säger Erna Knutsson.

Vidare till UNT.se >>

Adlibris utökar med bokklubben Mat & Dryck

Läs mer på Adlibris.com >>

Finns det en kristen livsstil idag? För femtio eller sextio år sedan fanns det ingen tvekan om saken. I alla fall inte inom frikyrkorna och allra minst inom pingströrelsen. "Syndakatalogen", de oskrivna moraliska normerna, var ofta beryktad bland utomstående och samtidigt både omhuldad och diskuterad bland medlemmarna. Hur lever man rätt? Vad kan en kristen, "frälst", människa göra och inte göra? Hur är det nu idag? Det är huvud frågan i Daniel Janssons bok är det synd att tro på tomten? Pingstvännerna och livsstil förr och nu. Författaren är journalist, själv pingstvän och född på 70-talet. Dagen frågor har anknytning till spel, pengar, om att ha ofrälsta kompisar, om att sällan gå i kyrkan, om krogbesök och mycket annat.

Läs mer hos UNT.se >>

åtta år har gått sedan De ovanliga kom ut. Boken som skildrar hur några ovanliga människor i Sverige valt att leva. Några av dem har avlidit sen boken kom ut och andra har flyttat in på ålderdomshem. Men de flesta lever som de alltid har gjort.

De ovanliga 2 berättar hur det gått för dessa människor och skildrar också några nya originella personligheter. Gemensamt för alla är att de värdesätter friheten högre än tryggheten och bryr sig inte om TV- såpor, melodifestivaler och ishockey-VM. Dessutom är de starka och envisa, men får ofta betala ett högt pris för sitt levnadssätt.Vi ska vara tacksamma för att det fortfarande finns människor som vågar gå sina egna vägar, utan att bry sig om vad andra tycker. Människor som kritiskt betraktar samhället utifrån, utan datorer och mobiltelefoner. Helena Langenhed blev 85 år och levde sina sista 20 år utan värme, elektricitet, vatten och telefon. Hon avled under oklara omständigheter december 2002. Helena levde efter devisen: ”Det är inte i medvind, utan i motvind, dom vingarna stärks”.

Utgiven 2006 av Balkong Förlag och finns ex. på Adlibris >>

Det får ta den tid det tar. När åke Mokvist dokumenterar ovanliga människors liv tittar han inte på klockan. Med lyhördhet och värme fotograferar han dem i deras egna miljöer och de får berätta i sin egen takt, på sina egna villkor. Mokvist väcker frågan om det i dagens Sverige verkligen är tillåtet att välja sitt eget sätt att leva och om alla har samma rätt och samma värde.

De ovanliga gavs ut första gången 2000 men har tryckts om ett antal gånger och sålts i över 130 000 exeplar. Utgiven av Balkong Förlag och finns ex. på Adlibris >>

De vita bussarna … vad hände sedan … vad hade hänt … ?

Av Pia-Kristina Garde

”Jag får inte söka dem i askan. Jag måste förställa mig att de lever, att jag får återse dem. För annars blir jag vansinnig.” (W. Wasilewska)

I slutet av andra världskriget och under våren och sommaren 1945 kom det mellan 25 000 och 30 000 överlevande från de nazistiska koncentrationslägren till Sverige för att rehabiliteras. De flesta räddades hit av Svenska Röda Korset i de så kallade vita bussarna.

En del av dem svarade på enkäter eller blev intervjuade om sina erfarenheter under kriget och svaren publicerades i en bok: "De dödsdömda vittna" som 1945 gavs ut av Einar och Gunhild Tegen.

I år uppmärksammas Lettland på Bok- och bibliotek i Göteborg. Rekordmånga svenska översättningar ska locka nya läsare till den hittills ganska okända lettiska litteraturen.
Författaren Nora Ikstenas debutroman Livets fest är en bestseller, 60 000 exemplar sålda i Lettland och översatt till bland annat danska, litauiska, estniska, ryska och bulgariska. Nu finns den på svenska också, utgiven lagom till Bokmässan

Läs mer på UNT.se >>

Formgivning och design, nytt lockbete på mässan. Som i fokuslandet Lettlands monter, där en högbent konstruktion växer upp som en urtida jätte­skalbagge, helt i kraftig, brun kartong. Ett tiotal montörer pusslar med färdigskurna bitar och successivt blir det inte bara väggar och tak, utan också armaturer, stolar, datorbord och bokhyllor.
–Vi tyckte det var en rolig idé att göra allt i ett enda material, lätt, billigt och ekologiskt, säger en av skaparna, Janis Brinkmonis, medan två elektriker pillar in spotlights i de kartongbitar som ska upp i taket.

Läs mer hos SvD.se >>

Bokiboki dumpar priserna på Svensk pocket och du handlar dina böcker fraktfritt.

Besök Bokiboki >>